fredag 4 januari 2013

Jämmer och elände

Har det varit, men det börjar bli bättre! :-) Börjar känna att jag har kontroll på mina eksem. Har fått till ett regelbundet intag av klådstillande och även värktabletter. Smörjer med kortisonsalva gör jag. Tycker dock inte att det lägger sig riktigt som det borde. Kanske borde jag höra efter om kortison-tabletter också?! Får se hur helgen blir. Jag gillar det inte men vet att det är på väg åt rätt håll.

Det är väl ingen som vill se men jag har ju sagt att allt inte är tillrättalagt i den här bloggen. Här är en del av sanningen. Det här är ändå en bättre del av kroppen...


En del har hänt sen sist. Vi har firat nyår med fina vännerna i Kristinehamn. Skönt, avslappnat och supertrevligt!




Tyvärr var jag ju inte helt i slag och orkade inte hela kvällen. Även Joel blev dålig. Han hade ingen aptit och började få jobbigt med andning men var ändå pigg och lekte. Hostade någon enstaka gång och då tyckte vi att vi förstod varför han inte velat äta de senaste dagarna. Han hade väl ont i halsen. Joels nyårsmiddag bestod av salta pinnar och frysta hallon...


Och när vi kom tillbaka till Västerås blev vi ombedda att åka direkt till barnakuten (de svarade inte på vårdcentralen). Där fick han inhalera adrenalin och koksalt. Det gillade han inte!! Han fick dricka kortison-tabletter upplösta i vatten. Han blev lite bättre och vi slapp bli inlagda eftersom vi bor så nära. Det bästa var att få käka glass tyckte Joel!!


De senaste dagarna har vi bara tagit det lugnt, knappt gjort någonting. Kollat på skidåkning. Maken har blivit förkyld och är inte heller pigg. Men tjejerna har fått leka. Å, så glada de har varit. Glädjen i Tuvas ansikte när bästa kompisen kommit hem och ringer och frågar om de kan leka, är obeskrivlig! Hon lös hela hon och började hoppa omkring! De skulle till och med få sova över. Vilken lycka! Blev alldeles varm inombords...

Mini har börjat äta lite mer och mer. Idag moffade han i sig fruktsallad och vaniljyoghurt. Han gillar att få äta själv. Han har inte kommit upp i portionsstorleken han hade innan han blev dålig men han är på god väg.


Sen gör han så här... Vill han ut o resa igen?! Eller längtar han också redan till Mallis i juni? :-)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar