tisdag 13 december 2011

Bvc-tisdag

Bvc-besök idag. Han fortsätter att gå upp bra. 4835 gram vägde han idag. Vi har minskat på tillägget och han ammas helt vissa dagar. En flaska tillägg då och då åker dock ner fortfarande men då märks det att det kommer upp lite mer också.

Jag var även på återbesök hos barnmorskan. Vi gick igenom förlossningen, kollade blodtryck och pratade preventivmedel. Fick en remiss för provtagning. Hade ju lite lågt Hb innan och hon ville kolla att det återhämtat sig. Alltid lika trevligt att träffa min trevliga barnmorska! Kom fram till idag att vi hade några gemensamma bekanta :-)

Dagarna går så himla fort fast det inte känns som jag "gör" nåt. Men tänker jag efter så hinns det med en hel del; skjutsa barn, amma, byta blöja, bvc, mvc, provtagning, affären, fika, hämta barn, servera mellis mm mm. Så pass att jag glömmer av att jag inte ätit lunch ;-)

Lilleman har börjat gilla att ligga en stund och sparka på babygymet. Han sträcker sig lite efter figurerna också. Men att sova själv på dagtid är svårt. Han somnar gott i famnen men när man lägger ifrån sig honom så vaknar han ganska kvickt. Vill inte vara själv allt för långa stunder ;-) För att inte känna sig som en sopig morsa försöker jag ge lite tid åt tjejerna också, så i eftermiddag har vi byggt med lego och det var skoj!

 Gymmar lite! Blir nog som morbror ;-)

Så en kort vila i farmorsfilten, så gosig :-)


4 kommentarer:

  1. I kokboken stod det på knäckreceptet 125 gr. därför testade jag fudgen med samma gradtal. Hade den kokat längre hade den blivit bränd tror jag. Det gäller att passa noga det sista. Nu återstår bara chokladkolan men den tar vi till helgen.
    Glöm inte äta för du ska ju dela med dig till Joel. Kram mamsen

    SvaraRadera
  2. Ok, tack så mycket! :-)
    Vet inte om vår termometer går över 100 grader, ska kolla sen.
    Kom på det med maten en stund innan jag skulle hämta tjejerna vid 2, så fick i mig mat i alla fall ;-)
    Kram kram

    SvaraRadera
  3. Du är ju för gullig. Och jag blir ju såååå bebissugen av dina biler:)
    Vem vet... vi kanske försöker få till en sladdis så här 11 år sen sist?! Kramar i massor!

    SvaraRadera
  4. Fina Rebecca!
    Vad glad jag blir av dina kommentarer :-)
    Jag kan ju säga så mycket att jag hade funderingar på hur det skulle bli, så här ett antal år sen sist. Men jag ångrar det inte en minut! Vilken lycka det är att känna det där lilla livet i armarna och få det alldeles genomlyckliga leendet tillbaka :-)
    Många många kramar!!

    SvaraRadera